Personalism

Hej!

Jag ville bara skriva några rader för att tala om hur mycket jag älskar dig.
Jag såg dig igår när du gick och pratade med dina vänner.
Jag väntade hela dagen på att du skulle vilja prata med mig också.
När kvällen kom gav jag dig en solnedgång och mörker så att du skulle få vila, och jag väntade.
Du kom aldrig...ja, det sårade mig faktiskt, men jag älskar dig ändå.
Jag såg dig somna in, och längtade så efter att få röra vid din panna, så jag lät en strimma
månsken komma på din kudde och ditt ansikte.
Jag skulle gärna velat tala med dig.
Du vaknade sent och rusade iväg till skolan.
Mina tårar blandades med regnet.
Idag ser du så ensam och ledsen ut.
Det gör ont i mitt hjärta för jag förstår dig.
Mina vänner sårar mig ganska ofta, förstår du, om du bara ville lyssna till mig!
Ser du inte på den blå himlen att jag älskar dig?
Min kärlek till dig är djupare än oceaner, och större än dina största önskningar.
Okej...jag ska inte störa dig längre. Du har frihet att älja mig, men jag har valt dig och därför tänker jag vänta.
//Din Vän Jesus