Personalism

Mitt återfunna lamm har kommit hem efter kvällens bravader som slutade med att jag grät mig till söms efter att jag inte hittade Doris, hon var helt borta och jag blev helt förstörd... Jag visste inte vart jag hade lagt henne och jag letade förbrilt för att hitta henne, men utan några som helst resultat.. Senare ringde jag henne men hon var så trött sen innan så hon sov.... Jag grät och jag grät, mellan snyftningarna grät jag för mitt beroende av henne samt min matrealism när jag tänkte på alla barn och vuxna som inte får äta sig mätta och sen på mig som ligger och gråter över (ursäkta Doris) vad man skulle kalla för 30 årsedan en leksak, men hela mitt liv är mer eller mindre där, alla kontakter man har med människor finns lagrade på dess minne..
Nu ska jag plugga och äta frukost med min mor, min syster är inte hemma vilket är tråkigt eftersom jag saknar henne, ikväll är det melodifestival på Red Room:)...